xintron.se

Sista dagen! Det har varit en spännande vecka men mer om detta i den kommande sammanfattningen. Skall avsluta med några småpunkter jag har kvar som knappt är värda att nämna men ändå något jag har saknat.

När jag använder Android brukar jag alltid köra lock på telefonen för att inte obehöriga ska få tillgång till den. Detta genom pattern-lock då jag finner det smidigare och snabbare än exempelvis lösenord eller pin-kod. Till min besvikelse erbjuder iOS enbart pin-lock vilket jag inte riktigt finner snabbt nog för att vara användbart utan anser att det tar för lång tid för att låsa upp telefonen. Det ska bli intressant att se hur face recognition kommer fungera när den nya Android-versionen börjar rullas ut till telefonerna på marknaden. Man kan önska sig att Apple får för sig att implementera något liknande i framtiden.

Att Android synkar bättre mot google och deras tjänster känns ju ganska självklart men det fungerar även väldigt rimligt under iOS. Kontakter, epost och kalender kan synkas men där finns en stor miss som tyvärr förstör en hel del: enbart huvudkalendern för kontot synkas och resterande utelämnas. Ytterligare en mindre punkt men som kan vara väldigt avgörande för olika användare.

Veckan i helhet har inte varit problematisk tack vare telefonbytet utan allt har rullat på utan större besvär och ett liv med iPhone är helt klart inga konstigheter. Dock är det inget för mig utan friheten och de möjligheter Android erbjuder är mer vad jag behöver och därav blir det tyvärr inget permanent byte för min del även om jag nog kommer köra med iPhonen lite till och från för omväxlings skull.

Näst sista dagen och jag tänkte hålla det kortfattat för att inte dra ut på inlägget vilket det känns som att jag haft en tendens till att göra. Förr när jag ägde och använde min första Android-telefon - Acer Liquid - kommenterade många iPhoneägare hastigheten i menyer och liknande och ansåg att det ej var så "smooth" som de vill ha det. Jag kan förstå detta men vetande om möjligheterna Android erbjuder i jämförelse som är en bidragande faktor till varför vissa grafiska bitar blev lidande så valde jag självklart detta före uppfattningen om en snabbare telefon. När jag väl fick min Samsung Galaxy S II hade jag aldrig några av dessa problem trots att den telefonen ofta gör många flera saker samtidigt än vad iPhonen lyckas åstadkomma. Det intressanta är nu när jag använt min iPhone 4S en tid och insett att den faktiskt inte är så snabb som folk påstår.

Ofta hänger telefonen inte med när man växlar från portrait till landscape, tryckningar på tangentbordet missas titt som tätt om man multitaskar i nivå med vad jag är van vid (lyssnar på musik, hämtar hem filer, leker i någon app och sedan snabbt går över för att svara på något meddelande). iPhonen hänger helt enkelt inte med i detta tempo. Jag är medveten om att jag inte må vara någon medelsvensson när det gäller användandet av telefonen men jag hade faktiskt förväntat mig mer baserat på den hype jag fått höra angående denna punkt.

Många appar finns ju till ett antal olika OS och visst finns där skillnad i vissa appar; iOS och Android emellan. Vissa har kommit längre i utvecklingen under iOS och andra under Android. Det som dock är förvånansvärt är hur ofta appar som under Android är gratis och reklamfinansierat kostar en slant under iOS. Utbudet av olika appar för diverse tjänster är mycket mer begränsat under iOS och man får ta vad som finns och har ingen möjlighet att välja bland en uppsjö av applikationer som alla jobbar mot samma tjänst. Denna frihet uppskattar jag och ofta finns det en gratisversion med reklam och en annan betalversion där man slipper reklamen som Android-användare. Tycker iOS-utvecklare borde anamma denna princip då de troligtvis vinner mer på detta än tvärtom.

Hade nöjet att prova på facetime en kort period med en kollega. Kan inte riktigt se syftet med videosamtal men det som fick mig att gå i taket var kravet på WiFi för att använda denna tjänst. Har tidigare hört att vissa VoIP-tjänster krävt WiFi under iOS (skype om jag ej missminner mig) och har alltid ansett detta vansinnigt. Att mobiloperatörerna ej gillar VoIP-lösningar över deras nät kan jag förstå men det är då upp till dem att lösa detta problem och det är inget Apple bör lägga sig i. En sådan nedlåsning är ytterligare en sak i ledet som gör att jag vägrar gå över till iPhone 24/7.

Veckan börjar lida mot sitt slut om man ser till det projekt jag är uppe i. Det är därför dags att gå igenom en viss punkt jag medvetet väntat med: batteritiden.

Jag har enbart hört det några enstaka gånger från bekanta som klagar över batteritiden under iOS. Minst lika ofta har jag hört detsamma gällande diverse Android-telefoner. Klart kan man inte förvänta sig samma batteritid som på de äldre mobilerna men vissa utlåtanden har varit rena skräckscenarion. Men hur står sig iPhone egentligen?

Anledningen till att jag avvaktade med detta utlåtande är för att det tar sin tid med Li-ionbatterier innan de uppnår maximal batteritid. Man skall även tänka på att det är mycket som spelar in när det gäller batteritid så som den uppenbara användningen av telefonen, antal applikationer som ligger i bakgrunden och utför diverse uppgifter, skärmstyrka och en hel del annat. Med detta i baktanke kan jag säga att iPhone 4S med iOS 5.0.1 ligger enbart snäppet efter Samsung Galaxy S II och i nivå med den äldre Acer Liquid. Detta är ett väldigt positivt besked och allt går ju att optimera. Tyvärr finns det en annan gräns än den de flesta Android-människor kan uppnå. Såvitt jag förstått finns det ingen möjlighet att lägga in custom kernel som optimeras för batteritid, underklockning och volting för att ytterligare få ut mer av batteriet.

För en gångs skull ska jag nu inte göra någon jämförelse med Android eller någon Android-telefon utan kort förklara min uppfattning när det gäller design och byggkvalité av iPhone 4S. När iPhone 4 släpptes var det många som hade problem med täckningen då telefonens radio blockerades beroende på hur man höll den. Detta avfärdade Apple genom att anklaga alla andra tillverkare för att ha exakt samma problem men viktigast var att de själva tog till sig detta under all smutskastning av konkurrenterna. Detta har jag inte haft några problem med när det kommer till iPhone 4S och WiFi i telefonen är stabilt och når en bra sträcka.

Ska men då se till byggkvalitén så är den väldigt hög. Det är en gedigen sak du håller i handen, funktionella knappar som man kan vänta sig för volym, power och även på iPhone en switch för att ställa telefonen till ljudlöst. Det negativa med denna typ av design är om du skulle råka tappa telefonen och den inte hamnar på en matta eller något annat riktigt mjukt så riskerar du att glaset spricker. Det är säkerligen ett fåtal som inte har någon bekant som råkat ut för detta och man kan fråga sig om det är medvetet av Apple för att tjäna en extra slant eller för att de anser risken vara värd det jämfört med vad man vinner. En sak som verkligen irriterar mig är dock hur fruktansvärt tung telefonen är. Det känns som man släpar runt på en tegelsten och så fort man plockar upp telefonen förvånas man direkt av tyngden och den frambringar snarare en känsla av något alldeles för tungt än en gedigen telefon i form av byggkvalité. Skärmens storlek är enligt mig i minsta laget och själv föredrar jag telefoner i storleken 4"-4.3". Andra punkter så som ljudåtergivning och ljuduppspelning via samtal och som musikspelare är i toppklass och i nivå med vad jag är van vid och därmed har Apple lyckats även med denna punkt.

Sitter för tillfället på tåget till Malmö och passar på att testa tethering via telefonen. Första tanken var att använda mig av USB-tethering men det var inte så simpelt som man kunnat hoppas. Kopplar in telefonen och förväntar mig att den ska komma upp som ett usb-interface via ifconfig men så var ej fallet. Övergick då till nästa alternativ som var tethering via WiFi-hotspot. Detta fungerade ypperligt och visst går det att använda lika väl som USB-tethering samtidigt som man laddar telefonen via USB. Jag tänker dock gräva vidare i problemet med USB-tethering för att få klarhet i varför det verkar vara mer komplicerat att få igång.

Utöver USB-problemet fungerar tethering (eller som Apple valt att kalla det: hotspot) som man kan förvänta sig. En liten miss är att det i vissa appar ej görs utrymme för den lilla extra-rad som visar hur många som är anslutna för tillfället och därmed förskjuter appen nedåt en bit (se exempelbild längre ned). Inget märkvärdigt i sig men det finns säkert någon som kan irritera sig över detta.

Nu är det då dags att gå in på något som för mig själv är väldigt viktigt; flexibilitet i val av hur olika appar ger dig notifikationer. Jag är van vid att i varenda app kunna ställa in vilken ljudsignal som skall användas, om den skall vibrera eller ej samt om LED-notifiering skall visas (för de telefoner som har stöd för detta). Tack vare detta har de appar jag använder en egen ljudsignal för att jag enkelt ska veta om det rör sig om ett sms, mail, kommentar på facebook, vän som checkat in via foursquare osv. Att sitta med en iPhone och kunna ställa in en bråkdel av alla olika ljudsignaler är frustrerande. Nu har jag ingen aning om det var ett epostmeddelande eller en mer meningslös checkin via foursquare jag precis hörde. Det är även så trevligt att man kan ställa in olika vibrationsmönster under Android för de flesta appar vilket gör att man helt enkelt kan känna vad det rör sig om ifall man har telefonen i fickan.

Relaterat till det ovan är valet av ringsignal. Så vitt jag förstått krävs det att man synkar ljudfiler via iTunes för att kunna använda dem som ringsignaler. Att synka en fil till telefonen via dropbox eller liknande är därmed ej möjligt vilket är i min värld helt vansinnigt då Apple ej släppt iTunes för Linux och senast jag körde iTunes under Windows för många år sedan var det knappt brukbart.

Att använda telefonen som lagringsmedia för filer verkar inte smidigt. Jag vill kunna ansluta min telefon till min dator som ett filsystem och utforska, modifiera och skriva till detta filsystem utan att gå via någon taskig app som löser detta via FTP eller att det krävs iTunes för det (huruvida man kan kopiera filer mellan telefon och dator via iTunes kan jag ej uttala mig om men gissningsvis är det så Apple tvingar sina användare att göra). Här har vi en punkt som för alltid kommer sätta stopp för mig att gå över till iPhone. Att det är ett låst OS är ej något nytt men att låsa ned filsystemet på detta sätt är ej något jag kommer acceptera.

Läs föregående inlägg i iPhone-projektet här.

Jag vill i dagens utläggning återgå till det som skrevs i första dagens inlägg där det mestadels handlade om mjukvarutangentbordet. Det är en specifik sak som jag känner att det är värt att ta upp. En så simpel sak som att dölja tangentbordet kan i vissa situationer vara väldigt svårt under iOS. Detta har jag diskuterat med vänner och kollegor som haft iPhones länge och svaret är alltid detsamma: "Scrolla tangentbordet nedåt". Detta fungerar onekligen men bara i runt hälften av de appar jag använder på telefonen. I många lägen finner jag mig i en situation där jag har ett input-fält med data i varpå jag vill kolla i listan som samtidigt visas under fältet. Då är frågan, hur stänger jag temporärt ned tangentbordet på ett smidigt sätt utan att råka klicka in mig på någon post i listan eller rensa input-fältet. Svaret är enkelt: det gör du ej.

Många må tycka att ovanstående är en skitsak som känns väldigt oviktig och jag hade suttit i samma sits om jag inte varit van vid enkelheten i att dölja tangentbordet för att göra något temporärt i appen i "fullskärm" för att sedan återgå till vad jag höll på med istället för att få en 30% av skärmytan. Här har vi en av många anledningar till varför en bakåtknapp till iPhone hade varit på sin plats. Fysisk eller virtuell spelar ingen roll men en som alltid finns tillgänglig och placerad på samma ställe var man än befinner sig. Många pushar för att iOS har ett gränssnitt som är genomgående i majoriteten av appar och detta uppskattar jag. Föregående hittar man uppe till vänster och nästa uppe till höger. Problem uppstår dock när en dialogsida (ej dialogpopups) visas och en close-knapp används. Denna placeras då där apputvecklaren känner för och det blir helt plötsligt inkonsekvent.

En föregåendeknapp som alltid finns tillgänglig gör mer än bara gå bakåt i appar. Om du öppnar en notifiering och där med byter app kan bakåtknappen ta dig till föregående app. Både iOS och Android har en "recent apps"-meny som går att använda för just detta men smidigheten i en bakåtknapp är enligt mig trevligare. Att ha en bestämd plats där man vet att man alltid kan vända sig för att gå bakåt i diverse moment, vare sig det gäller sidor i appar, bakåt när man är inne på en webbsida eller för att växla till föregående app om där inte finns några fler föregående sidor i den app man för tillfället befinner sig i.

Jag tänkte avsluta med att ge Apple mycket beröm för placeringen av ljudkällan på telefonen. Det finns inte många mobiltillverkare som tillverkar Android-telefon som valt en lika optimal placering av ljudelementet som Apple valt att göra. Att lägga en telefon med ljudkällan på baksidan ned i sängen gör att ljudet blir väldigt dovt och knappt hörbart medan man med en iPhone hör allt klart och tydligt. Ett klart plus som jag tycker andra tillverkare bör anamma!

Läs föregående dag i projektet här

Dagens ämne blir det notifikationscenter som Apple valt att implementera i iOS 5. Detta är ingen nyhet för oss Android-fantaster som varit lyckligt lottade sedan länge. Apples implementation känns inte speciellt märkvärdigt. Nu tänker säkert någon fantast som provat på Android att där visst finns skillnader så som den extra information i form av väder, inbokade möten i kalendern med mera. Detta är väldigt smidigt löst men man skall inte förglömma att Android har en homescreen där man kan lägga till widgets som gör exakt detta varpå denna information i notifikationscentret skulle bli överflödig. Själv är jag för valet av widgets och jag anser att det är där denna extrainformation hör hemma medan notifikationscentret bör hållas till vad det är byggt för och inte överösas av diverse metadata.

Där är några andra bitar som skiljer Android och iOS åt på hur de presenterar notifieringar men dessa är minimala och ej värda att spendera tid på; summa summarum: det fungerar likvärdigt. Dock finns där en specifik sak i iOS som är väldigt märkligt implementerat. Innan notifikationscentret existerade valde Apple att lösa presentationen av händelser via en liten badge ovanför app-ikonen som visade en siffra på antalet nya händelser. Denna finns fortfarande kvar och det är här Apple har enligt mig gjort ett misstag. När man rensar sina notifieringar i den nya vyn försvinner ej ikon-badgen varpå det fortfarande ser ut som man har händelser som man ej uppmärksammat. Detta gör att det blir väldigt rörigt och gör att man får svårare att få en bra överblick över nya notifikationer.

En kort uppdatering om dagens funderingar kring iPhone och iOS. Skall erkänna att telefonen växer och den känns behagligare ju mer den används. Irritationsmomenten finns där men de blir mer och mer acceptabla. Än finns det många godbitar som skall testas av och jag önskar att morgondagens projekt kommer gå smidigt!

Läs dag ett av projektet här.

Första dagen lider mot sitt slut och jag har då aldrig skickat iväg så konstiga meddelanden förr som idag. Autocorrect när det väl fungerar är helt underbart men tyvärr är detta inte fallet när det kommer till iOS. Detta var något jag självklart hört talas om tidigare men inget jag själv upplevt och därav inte kunnat veta vilken frustration det förorsakar folk.

Autocorrect lär sig med tiden men den förvarning man får angående vilket ord som kommer väljas är i mitt tycke alldeles för dålig och en bättre variant av detta bör implementeras. Om man skall jämföra mjukvarutangentbord så har Android en stor fördel där det finns en uppsjö att välja mellan där flertalet fungerar bra mycket bättre än vad iOS har att erbjuda. Ett exempel är Swiftkey som allt som oftast kan gissa fram hela meningar åt dig baserat på några få ord du skriver och allt som oftast har rätt i de förslag du får. Skulle förslagen från Swiftkey vara helt åt skogen anpassas dessa på ett överskådligt sett allteftersom du skriver tills dess att du fått fram det ord du vill uppnå. Bifogar till höger en bild över hur denna förslagsprocess ser ut.

Något som var en positiv överraskning under dagen var det lilla förstorings glas man får upp när man skall flytta markören mellan de ord man skrivit för att hamna precis där man vill. Så vitt jag förstått finns detta bland vissa tangentbord i Android samt att det finns en standard "pil" (indikeras som en blå flik i bilden till höger) man enkelt kan greppa tag i för att flytta markören dit man vill men hade man bara adderat "zoom" funktionen hade det varit ypperligt. En optimal lösning vore att kombinera standarden i Android med den i iOS och därmed addera något praktiskt till vad iOS har som samtidigt gynnar Android, framförallt för de som har problem med textstorleken på vissa ställen.

Det finns en del annat jag märkt av under dagen men det berör saker i stil med batteritid med mera varav jag väljer att avvakta och ge det några dagar för att få en ungefärlig känsla av vad man kan förvänta sig då användandet av telefonen varierar dagar emellan och framförallt om man jämför helger med vardagar.

Vill du veta mer? Läs En vecka med iPhone - förord.

Förra veckan fick vi på kontoret ett gäng iPhone 4S varpå jag genast hamnade i en situation där jag inte visste vad jag skulle göra med den telefonen. Har i runt ett halvår varit ypperligt nöjd med min Samsung Galaxy S II och lät därför den nya iPhonen ligga kvar i kartongen i nästan en vecka.

Jag har nu fattat ett beslut att ge Apple med sitt iOS en ordentlig chans genom att enbart använda denna iPhone i minst en vecka och skriva ned mina tankar och funderingar kring iOS och även till viss del jämföra bitar mot Android. Stay tuned!

Har hamnat i en känslomässigt rörig fas i mitt liv. På något vis känns det skönt då det gått lång tid där jag mer eller mindre har varit känslomässigt död så att återigen känna någonting mer, någonting extra är väldigt trevligt. Jag vill inte påstå att det senaste året har varit jobbigt på något vis, tvärtom men att aldrig känna något speciellt utan bara ha samma kalla känsla gentemot allt är inget man trivs med allt för länge.

Har på sista tiden blickat tillbaka på livet. De människor man delat vissa episoder av sitt liv med och hur det har resulterat i att man blivit den individ man är i dagsläget. Kan inte annat än att vara tacksam för alla underbara människor som på ett eller annat vis påverkat mig.

Vill passa på att citera en vers från en av Loke Nybergs nya låtar som frambringar många fina minnen: Loke - Om

Du ska fortsätta vara min närmaste vän
Du känner mig bäst och jag älskar dig än
Allt fint mellan oss kommer vi att ha kvar
Utom begreppet att vara ett par

Hur många gånger kan man ta tag i sitt liv, göra en förändring för att sedan hålla det en kort period och därefter falla tillbaka i vad man vant sig vid? Skall det verkligen vara så svårt att styra upp saker och ting för att till sist uppnå ens mål?

Det får vara nog nu. Livet är ej enkelt och det är inget man förväntar sig, även om det finns de som tycker att allt borde vara en dans på rosor. Det är inte ofta jag blir ledsen och besviken på mig själv men nu har man hamnat där och då är det dags att styra upp det innan man börjar må dåligt över situationen.

Då den här bloggen ej populeras allt för ofta kan man förvänta sig att nästa inlägg blir ett glädjens inlägg med ett resultat om hur väl livet utvecklats under denna tid. Tills dess kan ni följa mig på twitter här.